Ett ljus för dig

Världens alla ljus, lyser idag för dig.

Det finns saker som man bara inte kan göra något åt.
Idag klockan fyra tog jag mitt sista farväl av dig, innan du för sista gången somnade in.
Tryggt fint och alldeles stilla.

Ett frö som sås växer snart upp till en kraftfull stjälk.
När stjälken får kärlek växer han.
Snart kan man skymta en lite vacker knopp.
Knoppen blommar så småningom ut och blir en ståtlig och vacker ros.
Men även den vackraste blomma tappar tillslut sina blad.
Blomman vissnar ner.
Men ingen glömmer någonsin dess underbara doft.

En otrolig själ har lämnat jorden, påväg mot nya uppgifter och äventyr.
Du fina vackra unika, tack för allt du lärt mig. Tack för alla fina år.
Du är innebörden för envis och speciell.
Precis så var du, envis, speciell  egen och unik.
Ingen, absolut ingen kommer någonsin glömma dig.
Vi vill inte och vi kommer inte.

Jag önskar, så djupt inne i mitt hjärta, att vi fick ha dig här..
Alltid.
Men det finns saker, vi bara inte kan förändra.
Livet har sin gång och du har gjort dina dagar här.
Dagar jag minns med glädje, kärlek och en oerhörd tacksamhet.

Du har varit viktig för oss alla,
och jag kan med handen på hjärtat säga att jag
aldrig träffat någon så glad personlighet, med så stort behov av närhet och kärlek. 

Lilla fina Banjo, vi ses snart igen.

Din Sofie.

Sömnligheter

Ytterligare några underbara dagar har passerat.
Hösten visar sina krafter vareviga minut och jag kan inte låta bli att förundras.
I helgen åkte jag hem till Brokhult, skogen och lugnet. Tillsammans med pappa spenderades i stort sett hela dagen utomhus. Trädgården förbereddes för vintern och är snart redo att vila tills våren kommer igen. Jag passade också på att följa med pappa i traktorn bort till Bengt och Ingrid och hämta kärran full med hö. Det luktar så mysigt och tryggt.

Nu har det sakta men säkert börjat sjunka mot minusgrader om nätterna och kyligare lär det bli.
Vintern kommer nog fortare än vi tror, bäst att njuta lite extra av världens vackra färgpalett imorgon också.
Imorse sov jag lite längre än vanligt och Bianca var inte sen att hänga på.
Hon snarkar som ett litet barn, som allra bäst på morgonen när dagen börjar smyga sig fram.
Lilla snurran, hon är så mysig.

Nu ska jag lägga mig och sova sju kvart i timmen, som mamma brukar säga.
Sov gott och var rädda om varandra.

Stor kille, stort hjärta.



Min Tuffe.



Liten börjar bli stor.
Det råder inga tvivel.

Tiden rinner, det märks mest hos dig.
Men jag känner ingen skillnad,
du är fortfarande liten hos mig.

Du lilla stora underbara
med hjärtat av guld och ögon klara
vi älskar dig för allt du är
och tackar Gud, att du är här.

 

Jag ger dig min morgon

Jag ger dig min dag.

Med handen på hjärtat



Liten och stor
Syster och bror



Fick precis ett sms från en av alla själar, som står mig närmast om hjärtat här i världen.
Det är då jag känner att jag måste lätta mitt hjärta lite grann.

För det där med syskon är allt bra märkligt, ibland undrar jag om vi rent av kanske är en och samma person, fast i två olika kroppar lixom. Ja det skulle inte förvåna mig, om någon en dag talade om att det faktiskt var så. Jag kan räkna på en hand, de gånger jag inte förstått dig, men jag kommer aldrig finna siffror nog, till de gånger jag kännt, precis samma sak.

Jag skulle kunna se mig i spegeln ibland, och lika gärna se dig, utan förvåning, inga olikheter, bara vi.
Du och Jag.
Visserligen från samma föräldrar, men väldigt sällan på samma ställe,
men i samma värld. Vår värld.

Det kanske inte är så konstigt med syskon ändå,
det kanske bara är så det är.
Vi, två kroppar
men samma själ.

Vem vet.

Min vildängel

Jag kanske skriver enformigt, men också väldigt sant..
För det absolut bästa jag vet, det är ni.
I regn och solsken, mörker och ljus, jag är så lycklig att jag har er.
Ny vecka och ny Torsdag på Brukshundsklubben, idag åker jag dit utan BinacaBus för att kika lite närmare på Frej och alla hans färdigheter. Tidigt i morse var jag mamma långt ute i skogen med båda våra troll. Morgonen är den absolut vackraste stunden på dagen.

Ibland tänker jag tillbaka, på tiden innan Bianca fanns hos mig.
Jag kan minnas alla saker jag gjorde, sa och inte sa.
Men att du inte var med, det kan jag inte se.
Inte se, inte känna, inte minnas. Det finns lixom inte med.
För även om du var allt annat än påtänkt dagen när jag fyllde tio år,
känns det som om du alltid varit här, hos mig.

Och kanske var du det,
kanske var jag aldrig ensam.
Min ängel, min trogna vilda ängel
Min Vildängel.

Det bästa som finns

Påväg ut i skogen med min allra bästa vän, och jag mår aldrig så bra som nu.
 Utan ord, och du förstår ändå mer än någon annan i denna värld.

I eftermiddag cyklar vi ner till Bockatorp för att möta upp mamma och Frej.
Nybörjare på planen men fruktansvärt söt! Min Tuffe.
Bianca Bus lever livet och äger allt och alla när hon kommer dig, tycker hon själv i alla fall.
Men det är hon värld, efter timmar av träning i många år är hon idag välkommen att göra precis det hon vill, min stjärna!

Du är något av det absolut bästa jag vet.
Alltid vid min sida.

För alla själar som vill

Det finns ett liv för varje själ.

Jag har länge funderat över detta med att leva. Att leva sitt liv. Männikor, djur, varelser lever alla på så olika sätt, med så olika mål och viljor med sig. Hur kommer det sig att vad som är guld i den enes ögon, är oviktigt i den andres.

Att vi lever våra liv helt olika, är ingen tvekan om. Frågan är, är du helt säker på att du lever ditt, precis så som du vill, och inte som du kanske borde..

Jag har om man frågar en gammal människa knappt börjat mitt liv,
men kan verka erfaren för en som bara levt i fem.
Gammal eller ung, jag har i vilket fall börjat förstå att om jag vill leva på mitt vis, är det dags nu.
Livet väntar lixom inte, det är nu.
Här och nu.
Kan hända jag skrattar åt det här om sju, åtta år, men jag ska i alla fall inte vara den som ångrar mitt val. Hon som aldríg kom till skott. Hon som aldrig levde, fullt ut.

Jag vill vara med varje minut.Livet är kort som det är.

Så ta dig en funderare, skulle du ångra dina dagar, om du dog imorgon.
Livet finns tillgängligt, för alla själar som vill.

Dream as if you´ll live forever
Live as if you´ll die tomorrow.

Livet drabbar oss alla till sist



De människor som fått ut mest ut av livet är inte
de som levt ett sekel, utan de som levt varje
minut.  



Hur du än vänder och vrider, finns alltid fler än ett perspektiv.
Det kommer alltid att finnas ett val.
Ditt val.

När du står inför en uppgift, ovisshet eller tanke, kan livet ibland kännas orättvist.
Ensidigt, orättvist och hopplöst.
Men även i den mörkaste tunneln finns ett ljus och i det hopplösa fallen, finns det hopp.
Du kan välja att se vad du inte kan
och du kan välja att se vad du faktiskt kan.

Du kan välja att du måste
och du kan välja att du vill.

Du kan välja att känna okunnighet
och du kan välja att lära dig.

Du kan välja att känna rädsla
och du kan välja att känna mod.

Du kan välja att känna hat
och du kan välja att älska.

Du kan välja att överleva.
Och du kan välja att leva.

 
Livet drabbar oss alla till sist..

Världen sägen Hej

Ute spelar hösten sommaren ett spratt och i vinden virvlar löven, men ingen vet vart.

Även om det fortfarande kommer att stå sol bad och sena grillkvällar i almanackan ett tag till, ligger kyliga nätter och grå dagar precis bakom knuten. Det är så härligt det där med höst, oförutsägbart.

För tänk om inte gråskalan fanns, vem skulle då ge sommaren sin glans..
Jag vet vi skulle sakna den, om den aldrig kom in i ledet, det hör lixom till att den kommar i detta skedet.
Juni till Augusti med all dess charm, men det är ändå hösten som gör sommaren varm.

Ut och njut, av allt den har att ge
öppna ögonen, så ska du får se.

Jag och mitt skogsmulle liv

Välkommen in i mitt skogsmulle liv.

Här delas tankar och känslor om allt som hör själva livet till.

Mina rader tilldelar jag hela min familj, mina vänner och alla mina nära.

Här är min värld, i ord och bilder.